Eftertanke

Jag upplevde en fantastiskt lördag. Då kom min dotter och måg. Jag fick hjälp med att få fram en stil på min bloggsida samtidigt som det blev en trevlig dag tillsammans. Jag mådde verkligen bra.

Vi är alla tre intresserade av historia och gamla tider, varför det föll sig naturligt att samtalen kom att gälla släktingar som inte längre finns med bland oss. Själv är jag aktiv släktforskare sedan många år. För att börja någonstans så tänker jag på min Mormor och Morfar. Torpare ifrån Tierp där jag var långa tiden under min barndom.

Skulle dessa människor ha någon kontakt med släkt och vänner så var det med brev. Under senare år (1930-1940-tal) kom det en telefon i byn. Skulle någon av deras 4 döttrar ha kontakt med sina föräldrar måste de först ringa upp telefonstationen och beställa ett samtal till några timmar senare. Telefonägaren (storbonden i byn) skickade någon till torpet om att det väntades ett samtal om någon timme senare. Det var bara för t.ex. Mormor att bege sig upp i byn för att vänta vid telefonen för det utlovade samtalet. Många gånger var det dessutom tidsbegränsat.

Idag kan jag via ett sådant här media nå en mängd människor. Jag kan ha en god kontakt med mina barn-barnbarn och även barnbarnsbarn på några sekunder när. Är det inte märkligt? Nu får det räcka med min första dag på bloggen med ett hjärtligt tack till dotter och måg för gårdagen.